Hörrni. Nu fick jag ett minisug att skriva fler rader i denna sällsamma historia. Sådana chanser tar vi givetvis direkt tillvara på.
Min tanke här är att jag skall skriva om mitt eget liv från noll år till nu. Inte kanske för att det är så särdeles intressant utan snarare för att jag om tio år kan komma ihåg hur jag nu ser på mitt eget liv.
Det kommer alltså inte i första hand fokusera på vad som faktiskt hänt utan mer på varför och anledningar till att det blev som det blev när det kanske inte alltid blev som det borde. Jag kommer även att stanna upp och beröra vid viktiga personer som alla, var och en på sitt sätt, är milstolpar av min personlighet. Vissa många gånger, andra en gång.
För det är ju så. Att vi lever våra liv genom andra. Ensamma är vi inget och tillsammans är vi den tingest som just den människa som just för tillfället betraktar, talar eller tänker på en uppfattar en som. På så vis är vi alltid olika och alltid förändras vi.
Om jag ngn gång berör ngn person som inte tycker om det jag skriver får den höra av sig så sätter jag ett lösenord på bloggen. Kom dock ihåg att det är 7, kanske åtta läsare totalt historiskt sett. Så det är inte så att ni hängs ut i kvällspressen direkt.
Vi sparkar igång dessa mini-memoarer i kronologisk ordning denna afton och fortsätter tills jag känner mig nöjd. Det kan ta en vecka och det kan ta tre år. Den som lever får se.
Väl mött!
/Carl-Martin
tisdag 24 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja de skulle va skitsköj att komma ner en sväng. Har ni flyttat igen eller e det på g? Jag har väl tid typ när som helst så vi får höras.
Skicka en kommentar